torsdag 29 april 2010

stress gör oss fula, otrevliga och patetiska

Hej blogglusar!

Fast man sovit en sisodär 12 timmar stretar det emot som bara den när klockan ringer för tredje gången vid elva. Ibland vill man bara sova oavsett hur länge man har legat där. Men min lilla rara sambo fick kliva upp i ottan, runt halv sex, för att göra sig klar till jobbet.
Hela vintern började jag vid 6, det innebar alltså att jag fick kliva upp i ett becksvart rum, vid 5, iskallt på golvet, frukosten fick jag äta inne på toan och sedan pulsa i snön för att hitta till jobbet.

Under julen var som tur var mina föräldrar här. Det var då den värsta snön kom och jag kom inte in till jobbet. Mer än 1 meter snö hade kommit på juldagen så pappa och jag fick gräva oss in för att kunna larma av. Herregud vad vintern gjorde det krångligt. Men det var underbart ändå. Min pappa fick äntligen göra det han älskar - åka skidor och det riktigt länge.

Idag är det faktiskt inte lika tungt att börja i ottan, då solen lätt tittar in genom fönstret, fåglarna kvittrar, ca 3 minuter till jobbet och hejdundrans vad tiden går fort. När man däremot börjar vid 17.00... Då resten av Osloborna knallar hemåt från jobben, då Jag, ska bege mig till jobbet. Det är då allt känns så tungt. Det är då man vill njuta i alla dessa parker, dricka kaffe eller ta en jobbpils eller något liknande. Ne, då ska man stå där och städa upp efter alla på jobbet, träffa väldigt många konstiga människor, mestadels narkomaner och man ska försöka hålla koll på varenda liten människa då de flesta försöker sno åt sig ett och annat när jag tittar bort.

Men det finns också några filurer som kommer dagligen och handlar. Som pratar om allt mellan himmel och jord och som får min tid att gå fortare. Jag tror att de njuter också, att få prata av sig, slippa tänka på en massa problem på jobbet och hemma. Att få prata med en glad jenta på Deli de Luca som försöker göra sitt bästa för att lyssna och komma med goda råd. Det är då jag känner att jag faktiskt kan acceptera att jobba kväll. För de flesta som kommer in i butiken kommer för att få umgås, inte stressa. Det är stressen som gör att alla människor är bitska, arga, irriterade, förbannade, gråtfärdiga och stumma.
Ibland kan jag känna att jag jobbar mer som terapeut än säljare... Jaja, jag trivs och med god karma kommer jag hem till Sverige för att göra under.

Idag tog jag i vilket fall som helst tag i mitt liv, satte på mig mina löparskor och sprang en välförtjänt runda som vi har mätt upp sen tidigare. Det satt rätt fint och det behövdes kan jag lova efter en massa tacos igårkväll som jag hetsåt av. Nu har jag ätit en riktigt god frukost med soyayoghurt, det grövsta bröd man kan hitta, mozzarella, fetaost och kaffe.

Hoppas ni får en härlig dag fylld med spännande aktiviteter! Ni får gärna kommentera och berätta vad ni små korvar har för er nuförtiden. Vi saknar er alla.

xoxo,
Mozart & Walen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar