Puh, blandade känslor idag.
Sista dagen på jobbet för oss båda och det skulle kännas knasigt att säga att det känns helt bra. Jag kommer sakna alla så himla mycket.
Det kommer kännas konstigt att inte få en telefon av Linnea varje dag, fnitter och utbrott som tjejen bjussar på, konstigt att inte mongokramas med Jeanine, skratta ihjäl sig med Maria, prata djupa filsofiska samtal med Micke, Kristian Jim & co. Garva åt Gitas vilda liv, upplivas av Emmas vackra stämma & rap, Deli de lucas atmosfär och anställda.
Träffa alla mina fina stamkunder, göra byen varje vecka, äta calzone på bakfyllan, springa i frognerparken, njuta i slottsparken, att älska Olivia, aker brygge, Karl Johan & främst min Sambo <3 align="right">Men först ska vi lätta våra vingar hemma i Linköping.
tisdag 29 juni 2010
As we go on, we remember, we will still be friends forever...
Njuta av familj & vänner, uppfriska våra svenska kunskaper och pröva oss på en och annan svensk kultur. Jag tror jag talar både för min sambo och mig att vår tid här har varit en av de bättre i våra liv.
Vi har vuxit - tillsammans och formats till den grund vi kommer att stå på resten av våra liv.
Nu sitter jag här med mitt sista morgonkaffe, de sista granskningarna på fejjan o blir en aning tårögd. Aldrig skulle jag tro att detta liv skulle krypa en så tätt intill hjärtat. Jag hade visst fel.
xoxo,
Mozart & Walen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar