Det är klart att jag saknar en dag som förut

Tillbaka i Oslo efter julfirande hemma. Bloggen har fått stå öde medan julgodis har bakats, granen har klätts och julsånger har sjungits. Borta bra men hemma bäst, är det inte så? Trivs väldigt bra i Oslo, en undebar stad med många fina människor, men Linköping kommer alltid vara mitt hem, vårt hem. Här finns våra älskade familjer, våra fina vänner och de välbekanta gatorna. Den känsla som vår stad sprider finns det ingen annan som gör. En känsla av trygghet och tillhörighet, en hemkänsla av allra bästa slag. Och tårarna rullade stora ned för mina kinder när tåget lämnade perrongen, och sluta ville de inte heller. Trodde inte att det skulle vara så svårt, men det är det. Svårare i alla fall.

Men nya tag. Tillbaka på jobbet igen och det mesta kommer rulla på som vanligt. Tiden går så fort så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men det kanske är tur det. Nu kommer iaf bloggen få tillbaka livet igen efter en stunds medvetslöshet. Ska ge er daglig update om våra hemskt intressanta liv, men det är mest för er så att ni kan hålla ett litet öga på oss, få lite trevlig läsning och ytterligare en inblick.

xoxo,
MozartoWalen